fredag 19 juli 2013

Premiär för triathlon!

Efter att ha provat att sätta ihop ett cykelpass med ett löppass inser jag att det inte är en barnlek att köra triathlon. Det har jag i och för sig aldrig trott, men jag har snarare föreställt mig att utmaningen ligger i att orka genomföra alla tre grenar och distanser. Men när man byter från cykling till löpning får man betongblock till ben på köpet.

Det var därför med viss vånda jag och Anneli begav oss till Sickla i onsdags för att vara med i vår livs första triathlon-tävling: Sickla triathlon. Ett lopp som genomförs varje vecka, helt ideellt och öppet för såväl proffs som nybörjare - dvs jag själv. Vår kollega Mats dök också upp. Mats har både erfarenhet av triathlon och väldigt många goda råd att ge. Ibland kan det bli på gränsen till för många. Jag kände mig nog nervös som det var bara att genomföra loppet, att dessutom få råd om att hålla höger här och tänka på tekniktips där blev i mesta laget för mig. Men ett väldigt bra tips fick jag: dra ned på cykeltempot de sista 1-2 km för att inte bli så stum i benen till löpningen.

58 peppade personer hade samlats i perfekt väder och kl 18.30 gick starten. Det blev huggsexa om de bästa platserna i simmomentet, men jag tog det lugnt och la mig längst bak. 800 meter simning följdes av 17 km cykling och 3,4 km löpning. I mål tog jag mig och vilken fantastisk upplevelse! Jag var väldigt nöjd med min insats trots att jag placerade mig bland de 10 sista. Men simningen gick bra på den bitvis hektiska och laddade sträckan, cyklingen lyckades jag både hålla ett högt tempo i och vinna några placeringar under och löpningen kändes inte så tung som jag befarat.

För första gången på länge fick jag en riktigt härlig endorfinkick och jag kände mig på toppen av världen! Hormonerna flödade i kroppen och när jag kom hem kände jag mig fortfarande helt eurforisk...till min mans kanske inte lika stora entusiasm. När jag väl somnade sov jag som en stock. Vilken total urladdning!

Den fina känslan från detta triathlon bär jag med mig. Samtidigt konstaterar jag att jag trots att jag nu behärskar crawl ganska bra fortfarande är väldigt långsam. Att ligga efter så mycket är jobbigt att hämta igen. Så jag får nog gå tillbaka till teknik- och intervallträning för att se om jag kan få upp farten.

Men närmast framöver blir det en skön tältsemester med min underbara man och barn runt om i Sverige. Löpskorna och våtdräkten får såklart också följa med...  

Triathlet-trio

söndag 14 juli 2013

Multisport - första tagningen!

Efter ett par veckor på resande fot är jag hemma och pustar ut. Eller pustar och pustar, det vore ju knappast jag. Resten av familjen har åkt till fjällen och jag ska jobba en vecka. Och träna såklart. Hoppas innerligt att halsen kan hålla sig i schack, men det har varit lite si och så med det sedan bihåleinflammationen i maj. Det blir i synnerhet löpningen som får stå åt tillbaka eftersom det är den mest högintensiva träningsformen.

I drygt två veckor har mina kära cyklar stått oanvända i förrådet. Så de har högsta prioritet den här veckan. Efter att ha slutat sista långpasset på sadeln på ett cafe i Årsta Havsbad då ett hällregn satte punkt för cykling sista biten hem kändes det som ett passande mål, en sträcka på fem mil tur och retur. Samtidigt känner jag mig både nyfiken och angelägen att prova på triatlongrenar i kombination. Så jag ställde fram ett par löpskor för vidare avancemang till fots efter cyklingen. För första gången fick jag nu prova multisportfunktionen på min Garmin-klocka. Spännande värre!

Par i skor

Multisportfunktionen premiärprovades idag!

Efter cyklingen bytte jag till löpskor och klockan räknade till 1,32 för bytet. Borde kanske kunna kapa några sekunder där... Anneli hade varnat för att benen skulle kännas som bly när man börjar springa...och det stämde till 100%. Jag trodde jag skulle ramla när jag tog mina första löpsteg. Det kändes som att jag knappt rörde mig när jag sprang och jag var nära att ge upp. Men första kilometern klockades till 5.32 och jag beslöt mig för att fortsätta den tänkta rundan. 6,7 kilometer senare var jag hemma igen och pustade ut. Gud så jobbigt det var!!

Jag och Anneli har kommit överens om att testa triatlon på onsdag kväll. Antingen Sickla triatlon om de kör och om vi vågar - vi är ju minst sagt glada nybörjare - alternativt gör vi en egen. Det är verkligen inte dumt att bo så nära en fin badsjö, fina löpspår och helt okej cykelvägar!

Men nu ska jag pusta ut, äta gott och vila mycket. Och hålla tummarna för att alla mina fiskare i fjällen fångar många fina fiskar!

söndag 7 juli 2013

Semestertider - och tid för alternativ träning

Härligt med semester!!! Extra härligt eftersom jag varit så krasslig under maj och halva juni. Nu har jag lyckats hålla mig frisk i några veckor och träningen har kommit igång, om än i ett ganska lugnt tempo. Löpningen som är mest högintensiv och tillika min akilleshäl har fått stått tillbaka en hel del.

Förra lördagen åkte jag och barnen till Toscana där vi tillbringade en vecka med en tvättäkta simfamilj. Jag är ju van att vara sämst på simning och denna gång var inget undantag. Men med morgonsimning varannan morgon och morgonlöpning varannan fick jag en bra start på varje semesterdag. Därtill blev det en del teknik med dolme och flytbräda och min simning är åtminstone både säkrare och lite bättre tekniskt nu. Men långsam får jag nog fortfarande räkna med att vara...

Löpningen ja, den var inte att leka med. Turen vi tog var bara 5,5 km, men började med en kraftig stigning i 1 km som tog nio minuter att ta sig upp för. Sedan var det i princip 4,5 km utför. Med tanke på att jag vare sig diggar löpning före frukost, löpning i varmt väder eller backar så blev det här en utmaning.

Barnen simmade de med. Vår största kille har alltid varit en simmare och gillar att träna. Att simma långa sträckor har han behärskat länge och han låg och övade alla fyra simsätt. Mellankillen har haft svårt med bröstsimmet men lyckades med blandad teknik simma 200 meter. Lillkillen är en humörkille och går inte att övertala till något han inte vill. Men när han vill finns det inga gränser. Mot slutet av veckan voltade han ner i vattnet och simmade både ovan och under vattnet....men vi inser att vi måste underhålla det lite bättre. Varje kväll avslutades dessutom med fotbollsmatch mellan barnen och föräldrarna. Med ett undantag vann barnen hela tiden. Kan man skylla på det toskanska vinet? I övrigt bjöd Toscana på fantastiska vyer, mat och drycker. Och glass! Finns det något godare på denna jord???

Jag lyssnade förresten på Carolina Gynnings sommarprat idag och insåg att vi trots alla olikheter har några saker gemensamma:
  • önskan att vilja pausa livet i de stunder som är helt fantastiska
  • en orädsla som kanske inte är helt sund
  • ständigt på jakt efter något mer...trots allt vi har allt man kan begära (familj, kärlek, jobb mm)
Att upptäcka varandras likheter - och olikheter - är en av anledningarna till att lyssna på Sommar i P1.  Därtill får man ju såklart många intressanta berättelser och lärdomar!

Imorgon åker vi vidare till Tyskland i några dagar. Hasse ska köra Nürburgerring och har redan idag lämnat Älta i sin bil (nej, den är inte 'vår'). Vi övriga flyger ner. Löparskorna får såklart följa med. Det gäller ju att passa på att upptäcka nya miljöer på nya sätt!

16*8 meter kräver 90 längder för 1,5 km

Tummen upp från alla håll!