Den senaste
tiden har jag snöat in på en programserie som heter Kropp & Själ. Där
diskuterar man olika begrepp utifrån ett Vad, Varför och Hur-perspektiv. Vad är
till exempel stress, varför blir vi stressade och hur kan vi förebygga stress?
Jag är helt såld. Några av programmen har jag lyssnat på både två och tre
gånger.
![]() |
Ulrika Hjalmarson Neideman, programledare för Kropp & Själ |
Ett av avsnitten
har titeln Hälsohets på jobbet. Det handlar inte bara om att det blivit
vanligare med fysiska utmaningar och gruppaktiviteter på jobbet. Att vara aktiv
och träna har blivit en kvalitetstämpel. De som tränar mycket, genomför lopp och
ständigt utmanar sig ses som målmedvetna, effektiva och framgångsrika.
Det berör mig
på många sätt och jag erkänner mig lite träffad. Eller träffad kanske inte är
rätt ord. Jag inbillar mig ju att jag hållit på med träning så länge jag levat.
Jag sprang marathon redan på 1900-talet (okej, 1999 var mitt första...) och har
inte alls fallit offer för någon allmän hälsotrend. Men oavsett vad som är
hönan eller ägget så är jag med i den här karusellen. Jag bidrar till att öka hälsohetsen
och det finns nog fler än en av mina bekanta som stressas av mitt (tränings-) tempo.
Det är naturligtvis inte medvetet jag gör det och jag tänker mig för ännu mer
efter att ha lyssnat på programmet. När folk frågar mig hur jag hinner med så
mycket säger jag att det är massor av saker som jag inte hinner med. Påta i trädgården, gå på museum, åka på utflykt
till något fint slott och så vidare. Men faktum kvarstår, jag hetsar nog en och
annan medmänniska.
Hur som
helst, idag är det hockeylördag. Det innebär att de två yngsta barnen hade
hockeyträning i morse samtidigt som äldsta killen spelade innebandy och jag
åkte rullskidor. Nu är äldsta killen på hockey och kl 16.45 är det dags för
mammahockeyträning. Lördagskvällen avslutas med match för min man kl 19.30. Om
inte hälsohets så får man väl åtminstone kalla det för hockeyhets. Och det är
smällar vi får ta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar