Nocebo-effekten?

Jag har hört det diskuteras mycket på sistone om det är optimisten eller pessimisten som bidrar mest på en arbetsplats. Jag har alltid sett mig som en 'det löser vi'-person, som gärna bejakar andra, men visst kan även jag säga att det går aldrig! Som en klok person sa på radio häromdagen så är det väl ändå det vi gör som har störst betydelse. Vare sig vi tror att den globala uppvärmningen är ett problem eller spelar ju det ingen roll. Det är vad vi gör åt det som har betydelse.

Något som intresserar mig desto mer är placebo-effekter. Och den motsatta termen, nocebo. Placebo-effekten, dvs en påverkan som bara beror på förväntningar, funderade jag mycket när jag sprang Stockholm marathon 2011 och under våren hade magproblem. Jag fick möjligheten att delta i en studie där man fick testa ett preparat som skulle förebygga detta. Eller placebo. Jag visste inte, det var äckligt att dricka det i vatten utspädda pulvret men hjälpte gjorde det. Om det nu var det verksamma medlet... Ett halvår senare fick jag reda på att det var preparatet jag fått och inte placebo. Jag blev besviken. Hade hoppats att det var placebo, men icke...

Nocebo innebär att man bli sjuk av ogrundade anledningar. Man tror att man blir sjuk på grund av elektricitet, medicin, gifter, mat med mera. I själva verket är anledningarna ogrundade och man blir sjuk för att man förväntar sig det - motsatsen till placebo. Det är väl helt okej när min mormor, på den tiden hon levde, blev förkyld så fort ett fönster stod lite öppet och (eventuellt) drog. Men när sexualförbrytare skyller på tvång snarare än att själva agerat så går det för långt!

Här kommer några bra länkar till mer om ämnet:
http://www.dn.se/ledare/signerat/placebonocebo-sjuk-av-negativism-frisk-av-hopp/
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/biverkningar-beror-pa-placebo
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2938&artikel=5628690

För egen del försöker jag anamma placebo-effekten ganska ofta, i synnerhet just nu. Så fort jag får en åkomma eller liknande så försöker jag hitta något att hänga upp mig på som jag inbillar mig ska göra mig frisk. Med en diagnos som säger menisk-skada och ett antal sjukgymnastikövningar på ett handskrivet papper så försöker jag intala mig att allt ska bli bra. Men vaddå, det går ingen nöd på mig under tiden. Cykling, simning, rullskidor (synd bara att de sandat cykelbanan sedan halkan slog till i veckan) och inte minst sjukgymnstikövningar fyller träningskalendern ändå.

Idag bytte jag ett av MTB-däcken till dubbat. Nu är jag alltså redo för lite halka. Får se vad det blir imorgon bitti, det är kallt men torrt ute. Att byta från cyclocross till dubbad MTB tar emot, men better safe than sorry... Hörde förresten att hela Vasaloppsveckan är fullbokad. Jösses, vilken värld vi lever i!