Avkoppling på japanska

Besöket hos läkaren gick över förväntan. Det var ingen stressfraktur eller löparknä (ja, jag oroar mig alltid för det, vilka smärtor jag än må ha). Nej, det var istället en hederlig överansträngning i vadmuskeln. Så med en remiss till sjukgymnast och ett ok på att starta på Lidingöloppet gick jag glad i hågen därifrån. Visserligen fick jag lova att ta det lugnt i backarna (hur många är inte de!!!) och gå om jag får ont (men självklart inte bryta, hehe). Dagen därpå cyklade jag således till jobbet igen och det kändes bra. I lördags morse tog jag en fem kilometers lugn jogg och även det gick smärtfritt.

Sjukgymnastikdags

Därefter var det dags för avkoppling. Okej, jag erkänner. Jag saknar det som barn är så bra på: att leva i nuet. Jag har en tendens att lägga fokus på planerande, att upprätta någon sorts färdplan som ska ta mig till målet - oavsett om det är att avverka ett lopp på en viss tid eller att 'bara' hinna med hushållssysslor och logistik på helgen. Men tillsammans med min mamma, syster och svägerska styrde vi kosan mot Yasuragit på Hasseludden. Det blev ett drygt dygn med bad, tvagning, yoga, teppanyaki, shiatsumassage, sushi och....mycket avkoppling. Jag vet att jag för många andra (och stundom även för mig själv) upplevs stressa mycket och jag blev därför glad när hon som masserade mig konstaterade att jag inte var särskilt stel eller bar på en massa spänningar.

Alla är lika fina på yasuragi...

Sushi de luxe!

Tillbaka till vardagen försöker jag ta med mig känslan av avkoppling från helgen. Känslan man får av att fokusera inåt och känna sin kropp och själ. Det kan behövas nu när jag ska börja ladda inför lördag.