Vintercykling

Den här veckan har vintern anlänt, bildligt och bokstavligt. Att cykla till jobbet blir annorlunda. Inte omöjligt, men annorlunda. Det känns mer som en tur på längdskidorna än något annat. Måndagens kyla hindrade mig inte, men tisdag-torsdag fick jag nöja mig med bussen.

I fredags tänkte jag att snöovädret är över ett dygn tillbaka och därmed borde plogbilarna hunnit göra sitt. Ack så fel jag hade.

När jag lämnat barnen i skolan och på dagis gav jag mig iväg. Jag kom inte ens upp för första backen, cirka tvåhundra meter från dagiset, när jag tvingades hoppa av cykeln och gå. Det var totalt oplogat. Desto mer flyt hade jag när jag kom till Ältas norra utkant. Där hade en plogbil precis åkt och gjort cykelbanan till ett dansgolv. Tyvärr visade det sig att det var så nyligt att jag strax kom ikapp den. Skulle jag ligga kvar bakom den skulle det ta längre tid att ta sig till jobbet än att cykla i oplogat före den. Så jag cyklade förbi och fick en smärre chock. Det var totalt oplogat.

Min färd till jobbet blev därmed en kombination av cykling och snöpulsning. Vi backen ned mot Hästhagen manövrerade jag mig över till bilvägen då det var omöjligt att forcera lössnön på cykelbanan. 55 minuter senare - det vill säga nästan dubbelt så lång tid mot sommaren - parkerade jag cykeln på jobbet. Tack och lov hade plogbilen hunnit göra sitt jobb när det väl var dags att cykla hem igen...