Det gäller att inte fega ur...

Livet lunkar på. Träningen går bra och känns rätt trevlig. Och det är väl just det som är problemet. Ska jag bli bättre så måste det till lite mer jäkla anamma. Lite högre puls, större ansträngningar och mindre bekvämt. Det är då jag gärna fegar ur...

Min styrka är uthållighet. Mina muskelfibrer är förmodligen inte av det explosiva slaget, men det stora problemet sitter i min hjärna. Jag har inte rätt inställning till höginstensiva intervaller. Jag har svårt att ge max och oroar mig ofta för att jag ska ta ut mig innan passet är klart. Att trampa för hårt de första den första halvan av rundan och därefter inte orka den återstående delen. Att springa de första intervallerna för hårt och inte kunna hålla tempot de återstående.

I söndags fick jag förmånen att cykla med en duktig cyklist från CK Älta, Daniel. Han och jag trampade drygt tio mil i vackert försommarväder. Men min föreställning om att jag skulle få ligga på rulle hela vägen blev till intet. Istället uppmanades jag att dela på bördan - det var ju jag som skulle få träning. CK Ältas deltagande i Vätternrundan har klingat av i och med insikten att avklarade sub 8 inte är så lätt att slå. Istället siktar de flesta på Tour of Jämtland i augusti. Det kan nog vara något för mig nästa år. Nåja, kommentarerna under rundan var att jag tog det lite lugnt första halvan, medan mina bästa förningar låg under den sista fjärdedelen av loppet. Våga dra på mig mjölksyra i backarna och våga trampa på i motvinden. Det låter som jag det...tyvärr.

Samma sak med löpning. Jag är sämst på intervaller av alla de slag. Lite nedslaget konstaterar jag att det inte är någon skillnad i simningen. Jag tillhör de långsammare på 25 meter, men när det gäller att crawla i 45 minuter har jag inga som helst problem.

I träningen till Vätternrundan tillhör jag en sub 9.30-grupp i Fredrikshof. Vi har tyvärr ingen ledare (ännu!) och därmed har gruppen inte träffats och börjat samträna. Nu gäller det verkligen att inte fega ur och som ett led i det har vi i alla fall bestämt oss för att cykla långpass ihop med start nu på söndag och köra Roslagsvåren ihop. Så lite på gång är jag väl ändå...

Behöver jobba mer säger klockan!

Tour of Jämtlands banprofil tredje dagen, Trondheim-Åre, går inte av för hackor...