Tankar från en inbiten träningsmorsa: Jag fick medalj!

Så blev det söndag den 26 januari och dags för Marcialonga. När jag anmälde mig i maj förra året kunde jag inte drömma om att jag bara skulle kunna köra fyra skidpass inför detta sjumilalopp. Men vädret kan jag inte rå på och det var inte så mycket att göra.

Kl 8.40 var min start, medan eliten startade redan klockan åtta. Jörgen Brink var Sveriges stora medaljhopp och jag såg när de for iväg. Jag funderade mycket över vad de har på sig under sina "trikåer" som en norska kallade dräkten. Framför allt var jag orolig att jag själv skulle frysa.

Frysa skulle visa sig bli det sista jag gjorde. Starten gick i sol och fyra minus och jag kände snabbt att jag var för varmt klädd. Alldeles för varmt klädd! Med två mil i lätt uppförslut fick jag upp puls och temperatur snabbt. Det var minst sagt trångt i spåret. Eller spår och spår...strösockret är en bättre liknelse. För spåren försvann snabbt och konstsnön blev mjuk och spåren ett minne blott.

Men vad gjorde det när jag for fram från by till by i gemytlig stämning och strålande vackert väder! Ett lite längre stopp fick jag göra och klä av mig lite, men i övrigt flöt det på. Efter två mil vänder man och har lätt nedförslut i fyra mil. Jag stakade som aldrig förr och kände mig stark- Så vände det igen, jag insåg att jag borde fått mer klister på skidorna vid sista kontrollen och det var bakhalt och tungt. Till den sista branta trekilometersbacken och en höjdskillnad på 200 meter följde jag dock tipset att låta klistra skidorna ordentligt och jag kunde ta ut de sista krafterna. I mål kom jag på 6.18, nästan dubbelt så lång tid som vinnarna - sex norrmän som tagit sig runt på 3.10! Nåja, medaljen är min och lyckan är total!

Efter lite mat, resorb och migränmedicin slocknade både jag och Karin tidigt. Nästa dag kände vi oss så pass pigga att vi snabbt packade våra grejer, checkade ut och hann med en dags skidåkning i Dolomiterna i närheten av Brennerpasset.

18.55 gick flyget hem och strax före kl 1 på natten stupade jag i säng.

Jag är nöjd, stolt och känner mig stark Och jag fick medalj. Vasaloppet kan ta sig i brasan!!!