Själv inser jag att den träning jag fick i fjällen blir den träning jag får inför Marcialonga. Men vad gör det, jag får genomföra mitt livs lopp inom längskidor i vacker alpmiljö! Jag är ju dessutom ingen tävlingsmänniska så tiden spelar ingen som helst roll...eller nåt!
I vinter har jag äntligen satt dubbdäck på crossen, tidigare har jag bytt till mountainbiken. Jag är mycket nöjd med mitt val, den rullar fram riktigt bra! Däremot inser jag att en cykel utan skivbromsar är inte optimal vintertid. Min nästa cyclocross kommer bli en med sådana! Plogningen av cykelbana från Älta till stan har just nu en sjua i betyg av mig. Jag är avundsjuk på de fina Brommaborna som uppenbarligen har fått en sopmaskin till plogmaskin och cykelbanorna är helt barsopade. En Fredrikshofscyklist jag hade sällskap med häromdagen berättade att även Farstastråket fått besök av en sådan. Kanske även vi Nackabor får se den så småningom...
På simningen med triathlonklubben fick jag i veckan frågan vad jag har för mål. Inga särskilda svarade jag. Personen jag pratade med berättade om alla möjliga mål under 2013 och jag stod förundrad och lyssnade. Men så tänkte jag till lite. Jag ska åka Marcialonga, berättade jag. Sedan ska jag spela en hockeyturnering i mars. Sedan blir det sannolikt Siljan runt eller något annat cykellopp i början av sommaren. Åsså Stockholm triathlon. Och en multisporttävling...och så New York marathon...och kanske något mer. Ja men då har du ju jättemånga mål, replikerade hon. Ja, det kanske jag har. Dessutom vill jag bli bättre på att simma!
I måndags fick jag äntligen provspringa igen. Jag har skött min sjukgymnastik exemplariskt och såg oerhört mycket fram emot en löprunda - även om den bara var tio minuter lång. Tyvärr kändes knät inte jättebra och det var med modfällda steg jag lämnade löpbandet. Ska jag någonsin bli kvitt min meniskskada???
Slutligen ett roligt - eller patetiskt - foto på hur det ser ut vid Danvikstulls trafikplats. Var tar cykelvägen vägen egentligen???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar